Följ oss på sociala medier:

I din bokhandel just nu

Hej, hejdå
Bra jobbat, mamma pingvin (board book)
Bockarna Bruse firar jul
Superotursdagen
God jul, Ester Jansson
Kommer du ihåg?
Jefferson gör sitt bästa
Hjälpa pappa städa
Högst upp
Vargarnas välde
En förbjuden bok
Iggo & Gurkan hittar ett ägg
Presenten
Morris – pojken som hittade hunden
Afrosvenskar – 15 berättelser ur historien
Alla kläder på!
Dödskallen
Frekes fot
Tolv
Bara rumpor på kryssning
Om du lämnar mig här (pocket)
Världens bästa Molly och drömrummet
Bil bil bil!
Den gömda dalen
En nattpromenad
Tunneln
Supercoola hjältegänget och sporthallens hemlighet
I mitt lilla hus
Världens bästa Molly och den nya skolan
En arg apelsin
Måsen
Trollkarlens elefant
Två små riddare tar guld
Åka vagn
Bad girls (pocket)
Stormens öga
Ur askan
Med sådana vänner
Vem saknar vad?
Fyrtornet i Alexandria
Om det var krig i Norden
Vad säger krokodilen? En dag på stranden
Allomorferna
Valdemar i stora staden
Hedda och valpen
Vem kommer på kalas?
Extra allt!
Hjälpsamma Elsie
Godnattsagan eller sagan om Rebecka och mormor
De tre bockarna Bruse

Johan Ehn om debutromanen Down under

I Svensk Bokhandels katalog över förlagens kommande utgivning publiceras debutanternas egna ord om sina böcker. Det är alltid intressant att få ta del av författarnas tankar kring berättelsernas uppkomst och att debutera. I höstens katalog finns ett fint debutantporträtt av Johan Ehn, som vi även publicerar här:

När jag var 19 år blev jag utkastad ur min farbrors och fasters hus i Nya Zeeland med motiveringen ”Du kan inte bo hos oss längre eftersom du är homosexuell”. De hade fått reda på min hemlighet genom att tjuvläsa mina brev. Min faster hämtade mig på jobbet och sa att hon hade ett ärende att uträtta i stan innan vi åkte hem. Men utanför ett vandrarhem i Auckland bad hon mig att kliva ur bilen och förvinna ur deras liv för alltid. Och så körde hon därifrån. Jag stod kvar på trottoaren med alla mina personliga tillhörigheter nedstuvade i plastpåsar.

Jag har tänkt mycket på den här händelsen genom åren. Hur jag helt tog på mig skulden i början – jag hade ju ljugit för dem om vem jag verkligen var. Efter ett tag började jag hata dem. Åren gick men tankarna på det som hänt stannade kvar. Minnet fanns alltid där i bakhuvudet och hade blivit en ytlig story jag ofta drog när jag var full. Jag insåg att jag behövde bearbeta det här, en gång för alla.

Jag jobbar som skådespelare och dramatiker och bestämde mig för att skriva en monolog om mitt liv i Nya Zeeland. Genom att berätta skulle jag kanske själv äntligen förstå. Jag ville skriva underhållande, men samtidigt naket och ärligt. Min make är författare och läste det första utkastet. Han tyckte att det var bra, men att jag inte riktigt vågade komma åt kärnan. Hur det verkligen var, hur det verkligen kändes. Jag muttrade men visste att han hade rätt. Så jag skrev om och skrev om. Grävde djupare och djupare. Hade samtal med vänner som hjälpte mig att minnas mer. Någonstans på vägen förvandlades pjäsen till en skönlitterär text. Nya omskrivningar. Tre år och väldigt många versioner senare var bokmanuset klart. Och nu i augusti besannas en dröm för då kommer min debutroman, Down under.

Den handlar om nittonåriga Jim. Hösten 1987 reser han till Nya Zeeland och lämnar sitt komplicerade liv i Stockholm bakom sig för att bli en ny och bättre version av sig själv. Det är alltså en till stora delar självbiografisk berättelse baserad på en period i mitt liv som blev avgörande för den jag är i dag.


Prenumerera på Lilla Piratförlagets nyhetsbrev!

De senaste nyheterna om våra böcker och författare! Tips på evenemang och aktiviteter.